AMANDAS ÖDEN. OCH ÄVENTYR I FRÄMMANDE LÄNDER
En gång i tiden var det förr, och så kom nuet och förstörde alltihopa Och så är det hela tiden. Hela tiden. Halva tiden är det också så. Var man än är - när man än är, även om man är lite ledsen för att man gått vilse. Då kan man alltid ropa: Hallå!
TILLBLIVELSEN AV AMANDA
Och det hände sig i början på 80-talet att det samlades många märkvärdiga körsångare i Chalmers Sångkör. Ett utbrytarsällskap med musikhögskolestudenten Bengt Ollén i spetsen längtade efter rolig musik med latinamerikanska rytmer, och Sångensemblen Amanda konstituerades på Amandadagen 1981. I samma veva bildades teatergruppen Tiggarsällskapet, där många av sångarna också ingick.
Sångensemblen Amanda sjöng flitigt och var populära inslag på många sångarkalas. Bengt Ollén efterträddes 1984 av Lasse Smedlund, tidigare dirigent för Chalmers Vokalensemble.
Medlemmarna kom framför allt från musik- och teatervärlden och det blev naturligt att kombinera dessa konstformer. Sångensemblen Amandas första stora produktion, Läckage, hade premiär i maj 1988 i Teater-kompaniets lokaler på Haga Östergata. Redan året efter hade Baron Lördag premiär.
Genom åren har Sångensemblen Amanda fortsatt att göra sig kända för sina sceniska föreställningar. Sedan långt tillbaka finns ingen formell dirgent, utan gruppens konstnärliga verksamhet leds av ett råd, och vem som helst i kören kan leda repetitioner och utvecklingsarbete.
Vi flyttade in i vår teater på Nordostpassagen i början på 2000-talet. Under 2010-talet började arbetet med att göra om den till en plattform för musik, scenkonst och performance. Välkommen att följa oss på vår fortsatta resa!
utan trosor på scenen
Det var på Angeredsteatern och vi spelade föreställningen "FUKT". Vi hade spelat flera kvällar i rad för utsålda hus och det var succé men det var vinter och vi var lite trötta... Så när vi sminkar oss och byter om till ännu en kväll undrar vi hur vi ska få energi till kvällens föreställning... Då kläcker någon idén: Vi spelar utan underkläder..! Hm.. sagt o gjort, bort med alla trosor och kalsonger! De gröna löst sittande scenkläderna avslöjar ju inget om vårt lilla äventyr. Det blev en mycket effektiv elektricitet i hela ensemblen på scenen den kvällen!
Ansvar
Människan är den enda tvåbenta varelse utan fjädrar som kan vissla. detta innebär ett mycket stort ansvar. Ändå glömmer vi så ofta bort det och skyller sedan på att vi haft så mycket annat att tänka på.
Om tid och verklighet
I vissa stunder känns det som om tiden stod stilla. Ja. Det är synd bara att dom stunderna är så korta. Ibland skulle jag önska att verkligheten vore helt annorlunda.
Det är den. Om du bara tänker efter.
Morgonte
Man skulle kunna fundera över varför solen ser så annorlunda ut när den går upp mot när den går ner. Man skulle kunna titta ut genom fönstret och undra över alla små underliga djur som kilar upp- och nedför långa grässtrån utan att komma någon vart. Man skulle också kunna koka sig en kopp morgonte och säga till sig själv att ”idag blir det en lång dag, och vi är många som ska dela på den”.
“Att vilja beröra.
Att vilja bli berörd.
Att ens eget universum i ett ögonblick också blir en annans.”
“Men livet är ingen väg, ingen sträcka härifrån och dit. Livet är ett landskap som breder ut sig åt alla håll. Och plötsligt är du bara där.”
“När jag stod där på pallen med gardinstången i handen så tänkte jag: Aldrig mer ska nån få se mitt inre”
Tröst
Tre saker får du aldrig glömma - att andas, att älska och att skratta. Och om någon människa någon gång kommer fram till dig och lägger huvudet mot din axel - bli då inte rädd. Ha tillit!
Men jag finns här, jag är inte långt borta.
Tröst heter jag
“Vi är upptäcks- och forskningsresande i musikens och konstens oändligt fascinerande och mystiska väv.”
Ett simpelt liv
Jag är en enkel kvinna – tycker det mesta är trevligt: skogspromenader, långa samtal om livet och grannarna, eller bara hålla handen i timtal. Och om du vill att vi skall flytta ihop du och jag - vi kanske hittar ett trevligt hus, så vill jag att vi sätter igång och renoverar köket med en gång.
“..och betänk: Allt är möjligt!”
In der Gefrieranlage
von Tomas Jönsson
Ich lege mein Ohr gegen Hackfleischbällchen, kleine braune eisige. Gefrorene Fische folgen die Rundungen meiner Wirbelsäule. Eine gekühlte Frühlingsrolle ist mein Fußschemel, ein kaiserliches Kissen kunstvoll geschaffen für lotusweiße Lilienfü.e eines Mädchens.
Ich liege in der Gefrieranlage des Aldis! Von der Gefrieranlage sehe ich die Welt in der Gefrieranlageperspektive.
Ich gucke über den Rand!
Plötzlich werden die Konsumenten gefüllt von einer primitiven Art von Gas. Sie lösen sich vom Boden, sie steigen auf zum Dach. Ein Dach das nicht länger ein Dach ist sondern ein Rohr gefüllt mit Licht, Eine Rohrpost an der Grenze der Ewigkeit.
i frysdisken
av Tomas Jönsson
Jag vilar huvudet mot köttbullar, små bruna kalla.
Den frysta fisken följer längs ryggradens rundning.
Vårrullen blir fotpall, en kejserlig kinesisk kudde
anpassad för liljevita snörda flickfötter.
Jag ligger i frysdisken i Konsum!
Från frysdisken syns världen genom frysdiskperspektiv.
Jag tittar över kanten!
Plötsligt fulls konsumenterna primitiv gas.
De lossnar från golvet, stiger mot taket.
Ett tak som inte längre är ett tak utan ett ljusfyllt rör,
en patronpost mot evigheten.
BRAZIL
Amanda makes a big hit in Rio
By Ana Marcela Silva
The Gothenburg ensemble's performance enthuses the audience at the Sala Cecilia Meireles, where it receives a standing ovation.
In spite of the high expectations regarding the Amanda Ensemble's sole performance on june 19 at the Sala Cecflia Meireles in Rio de Janeiro, it did not require much effort to please the audience. Amanda's versatility and irreverence caprured the audience from the very beginning, and the Swedish vocal group (founded in Gorhenburg in 1981) received a standing ovation at the end of it´s concert.
lt all began in October 2002, when one of the ensemble' members, Johan Högenäs. contacted Brazilian cultural producer Leon Rabelo and the RioAcappella Musica Vocal organization. The Arnanda Ensemble's concert. Enehanced by the group's rnusicality, Brazilian maestro Crisrnarie Hackenberg strived to make the concert a reality and, indeed, it turned out to be the main attraction of the III RioAcappella Vocal Music Forum, which attracted around 800 people in june.
The Amanda Ensemble's concert, entitled "Tid Vill" and dealing with time dimensions, was modified in certaln passages in order to better suit the Brazilian public. Some songs in Swedish were removed, being substituted by others in Portuguese such as Sting's "Fragile" as well as one of the group's own compositions, based on a poem by renowned Brazilian poet Carlos Drummond de Andrade. Spanish compositions such as "Malagena" and "Sucäo del Mar", already part of the group's repertoire, were given greater emphasis due the language's proximity with Portuguese. The concert was also marked by African and Caribbean inf1uences due to the fact that Brazilians are also percussion-oriented.
The concert's highlight was when Amanda's Staffan Löwenadler recited a text of the song "Nutid" in Portuguese, which surprised the audience as none of the ensembles´ members speak the language. "Before our trip to Brazil, we had never worked with Brazilian music and nobody in the group spoke Portuguese, so we had to learn the lyrics by heart, " said Lars Smedlund, the group´s musical director. "The Brazllian rhythm is very familiar as rnany of the ensernblc's members have been influenced by Cuban and African culture. This is what is good about Amanda." noted soprano Brita Lindgren. "In Brazil, l feel a swing wherever l go and it is precisely the dance and rhythm that l want ro take back to Sweden," concluded Simon Ljungman. tenor and arranger.
In addition to the concert. Amanda actively participated in the RioAcappella Forum´s workshops. where it had the opportunity of sharing experiences with Brazilian professionals–particularly the Säo Paulo corporal percussion group Barbaruques, which develops a musical work based on corporal sounds. "The Barbatuques' work was interesting as we do vocal music and they perform rhythms with the body. There was a mutual exchange. We will use the rhythmic and scenic ideas learned in Brazil during our next shows. Brazilian feeling will certainly be part of Amanda's future performances,' said Smedlund.
The Amanda Ensemble went back to Sweden with a strong desire to return to Brazil for a big tour of several cities, as well as to bring Brazilian groups for performances in Sweden. lr is not just a question of wanting, however. The group financed it´s own trip Brazil. "We didn't have the backing of any cultural institution or sponsor, which made the trip expensive for us. We want to come back, but with financial help," said group leader and tenor Högenas.
Smedlund is of the same opinion: "We want to bring Brazilian groups to Sweden, but in order to do so we need to strengthen cultural ties through governments and organisation in the two countries." One thing's for sure: Amanda felt at home in Brazil.